måndag 7 maj 2012

Game of Game of Thrones

Blogghelvetet förtäljer om sin fascination för långsamtgående televisionsserie, ägnad åt onda handlingar, våld, snusk och män i skägg.

Jag är ett stort fan av Game of Thrones. Nej, jag har inte läst böckerna i A song of ice and fire, men jag tänker göra det så småningom. Typ kanske i sommar, om jag hinner. HBO:s tv-serie är mycket framgångsrik och fick snabbt ett stort följe av tittare och fans. Säsong två är ännu mer framgångsrik - tittarmässigt - och en tredje säsong är redan beställd.

Ja, det finns förstås kritiker. Serien är för mörk, att det är för mycket sex, handlingen går för långsamt framåt. Jo, visst är det en mörk serie, som dessutom kräver tämligen mycket av tittaren, där man långsamt men metodiskt pusslar ihop bakgrundshistorier och introducerar karaktärer och deras olika relationer till varandra. Jag har inga problem med att handlingen går långsamt, så länge som karaktärerna är intressanta i sig, vilket jag tycker att de är, generellt, man har ju alltid sina favoriter samtidigt som man finner andra mindre intressanta.

De flesta av karaktärerna är osympatiska i någon mån. Detta är helt i sin ordning, sett till miljön och vad historien handlar om: maktkamp, tronföljd, familjefejder i en episk, high fantasy/medieval fantasy-värld. Var medeltidens kungar, adel eller upprorsmän sympatiska individer med respekt för mänskliga rättigheter? Livet i antika Rom, en dans på rosor för den med ambitioner? Eller rivaliteten mellan maffiafamiljerna på 20-talet, var det en tebjudning? Verkliga makthavare har aldrig hittat på de mest utstuderade sätt att tortera fångar?

Jag tycker det är uppfriskande när tv-serier vågar visa en brutal verklighet som mycket väl kunde varit vår egen, med med ett manus där de goda, ärliga och rätt igenom rättskaffens karaktärerna inte alltid vinner. Hade de goda alltid vunnit i vår egen historia hade vi knappast haft korståg, koncentrationsläger, krig eller avrättade frihetskämpar.

Men märk väl att även de osympatiska karaktärerna har en bra motivation till varför de beter sig som de gör. Ingen är rakt igenom ond, utan de agerar utifrån omsorg om sig själva, sin familj, kärlek eller pliktkänsla. Eller ja, prins Joffrey är väl rakt igenom ond visserligen, men även i hans fall börjar en bakomliggande orsak börja skymta: han är komplett galen.

Har jag någon kritik mot serien är det möjligen att antalet "storylines" kunde reducerats med ett par stycken. Samtidigt har jag ju inte läst böckerna, och det kan vara så att även en story som verkar oviktig just nu ska knytas samman med huvudhandlingen på ett viktigt sätt längre fram. Detta med många olika storylines blir väl också konsekvensen av att man valt att följa böckernas handling så minutiöst - ett ganska ovanligt grepp i film/tv-mediet.

Sen hjälper det säkert att jag generellt sett verkligen gillar high fantasy i medeltidsmiljöer, i synnerhet om realismen känns hög. Det är ingen slump att jag älskar historiska noveller (dvs i princip fantasy) som Arn-serien, eller att jag avgudar Folletts böcker Pillars of the earth och World without end, eller att jag stornjöt av att läsa Katedralen vid havet av Falcones. Vad kan jag säga, jag är historienörd och gillar en bra historia, då är dessa böcker - liksom Game of Thrones - rena jackpot:en.

I förra veckan fick jag nys om att det snart släpps ett Game of Thrones-RPG till Xbox, PS3 och PC. Min cyniska ryggmärgsreflex var "äh, de försöker bara casha in på tv-seriens framgång", ty det har gjorts många gånger förr när en film eller tv-serie blivit framgångsrik. Tji fick jag dock, för det visade sig att spelet varit under utveckling i sju (!) år, alltså långt innan HBO började sända sin version av böckerna, och att George R. R. Martin själv medverkat i utvecklingen av spelet. Snarare var det så att spelutvecklarna fick backa tillbaka när HBO började sända serien, för att göra om vissa miljöer i spelet så de stämde bättre överens med hur HBO framställt dem.

Enligt utvecklarna och det jag sett så påminner spelet en hel del om Dragon Age: Origins, som jag älskade. Jag har haft funderingar på att köpa ett spel i maj; Assassins Creed: Revelations men nu vete fan om det inte blir Game of Thrones istället. Eller båda?

En fråga är oundviklig när någon släpper ett RPG baserat på Game of Thrones. Lyckligvis ställs också frågan till en av utvecklarna 10 minuter in i Gamespots Daily Demo om spelet: "Sooo... can you slap Joffrey?". Svaret är: Dessvärre inte. Men som tröst kan vi alltid titta på när Tyrion Lannister gör det:


2 kommentarer:

  1. Jag har kommit fram till att jag bara brukar följa en serie om den antingen har karaktärer jag verkligen gillar eller en story som engagerar mig. (Gärna båda, men hur ofta händer det?) GoT ger mig ingen av dessa. Även om jag på ett rent intellektuellt plan förstår att det är en bra serie så kan jag helt enkelt inte fastna för den. Oh well.

    SvaraRadera
  2. Det är nästan lika obegripligt som att du inte fastnade för Red Dead Redemption ;)

    SvaraRadera